Metod
Sajten namnger verkliga bolag och verkliga företag i ett sammanhang som kan uppfattas som kritiskt. Den här sidan säger exakt vad materialet bygger på, vad det kan belägga och var det är svagt.
Vad utgivarna redovisar
Analytikerna skiljer sig i vad de över huvud taget redovisar om uppdragsrelationer, och det avgör vad sajten får påstå om deras bolag. Nivån sitter på utgivaren, inte på det enskilda bolaget.
- Anger uppdraget per publicering
- Utgivaren namnger uppdragsrelationen i den enskilda publiceringen — som fri text eller som ett fält i källsystemet — eller driver en publik kundlista. Då kan enskilda bolag beskrivas som angivna kunder eller märkta som sponsrade — påståendet kommer från analytikerns egen text. Analysguiden, Carlsquare Equity Research, Carnegie/Penser uppdragsanalys, Dagens Börs, Impala Nordic, Mangold Insight och Västra Hamnen Corporate Finance ligger här.
- Anger bara att uppdragsanalys förekommer
- Utgivaren nämner att uppdragsanalys förekommer men inte vilken publicering det gäller, och redovisar ingen ersättning. Analyst Group, Kalqyl och Redeye ligger här. Analyst Groups interna regler skiljer på fristående analys och uppdragsanalys, men fältet som skulle kunna märka det är tomt i hela deras databas. Kalqyl kallar hela sitt arkiv "uppdragsanalyser" i en mening över analyslistan, men ingen av de 405 publiceringar vi hämtat bär någon märkning: ingen nämner uppdraget eller någon ersättning. Redeyes publiceringar bär i stället en generisk, återanvänd friskrivning om att analyser "ofta" är utförda på uppdrag av bolaget som analyseras — ordet "ofta" kan inte i sig peka ut en enskild publicering. Inget av dessa analytikers bolag når därför en bekräftad nivå — "Angiven som kund" eller "Märkt som sponsrad" — hur tydligt bevakningsmönstret än ser ut. Två av analytikerna, Kalqyl och Analyst Group, driver ändå en egen publik lista över vilka bolag de för närvarande aktivt bevakar ("Våra bolag" respektive "Bevakningsbolag"). Ett bolag på den listan får den svagare, uttryckligen hedgade nivån "Trolig kund, ej bekräftad" i stället för "Upprepad bevakning" — se nästa avsnitt för hur de två analytikerna skiljer sig åt i det.
- Redovisar ingenting
- Samma begränsning som ovan: bara återkommande bevakning kan påstås. Ingen av de nuvarande analytikerna ligger på den här nivån.
Vid sidan av hur mycket utgivaren redovisar noteras var det står, eftersom det inte är samma sak. Analysguiden, Carlsquare Equity Research, Carnegie/Penser uppdragsanalys, Dagens Börs, Impala Nordic och Västra Hamnen Corporate Finance skriver ut det i publiceringen själv. Kalqyl och Mangold Insight säger det bara i pressmeddelanden om publiceringen, aldrig i publiceringen eller på egna sajten. Redeye bär en generisk, återanvänd friskrivning i publiceringen om att uppdrag "ofta" förekommer, utan att peka ut vilken. Analyst Group har ingen sådan kanal alls. Skillnaden redovisas, men den höjer aldrig i sig vad som påstås om ett bolag: ett pressmeddelande vi inte läst och länkat är inget belägg, och kanalen är därför medvetet frånkopplad från regeln nedan.
Bevisnivåer
Varje bolag på sajten har exakt en bevisnivå. Nivån säger vad källorna faktiskt bär om relationen mellan bolaget och analytikern — ingenting annat. Den säger inget om bolagets kvalitet, dess ledning eller dess framtid.
Angiven som kund
Får beskrivas som: Angiven som kund av analytikern
Analytikern anger själv bolaget som kund eller samarbetspartner, i en kundlista, på en sida över bevakade bolag eller genom en tydlig sponsringsmärkning.
Märkt som sponsrad
Får beskrivas som: Artikeln är märkt som sponsrad
Den enskilda artikeln bär en märkning om att den är sponsrad, en annons eller en uppdragsanalys. Märkningen gäller artikeln, inte nödvändigtvis hela bevakningen.
Trolig kund, ej bekräftad
Får beskrivas som: Troligen kund — bygger på analytikerns uppdragsmodell, inte på en bekräftelse
Utgivaren namnger själv bolaget på en egen sida över bolag den aktivt bevakar, hos en analytiker vars affärsmodell i allmänhet är uppdragsanalys. Ingen enskild publicering eller något namngivet bolag pekas ut som betalande — bara analytikerns egen beskrivning av sin verksamhet i stort. Skillnaden mot "Upprepad bevakning" är källan: här är det utgivaren själv som pekar ut bolaget som aktivt bevakat, inte vi som räknat artiklar.
Upprepad bevakning
Får beskrivas som: Upprepad bevakning — ingen bekräftad affärsrelation
Ingen bekräftelse finns. Bolaget är med enbart för att det förekommer upprepat i analytikerns arkiv. Det säger något om redaktionens urval och ingenting om pengar mellan parterna. Frånvaro av bekräftelse är inte heller ett bevis på motsatsen.
Kapitalanskaffning och aktörer
För ett urval bolag visar den samlade bolagssidan vilka aktörer som funnits runt bolaget — Certified Adviser eller mentor, revisor, finansiella rådgivare, emissionsinstitut och garanter — och varje emission med garantivillkor. Uppgifterna är inlagda för hand ur bolagets egna pressmeddelanden, prospekt och årsredovisningar. Innan en fil publiceras kontrolleras den maskinellt: varje citat måste stå ordagrant i den nedladdade källan, och inget personnamn får förekomma. Ändras en kontrollerad fil efteråt stoppas publiceringen tills kontrollen körts om. Nattkörningen rör aldrig det här datat.
- Varje uppgift har en källa
- En länk, källans publiceringsdatum och den mening uppgiften kommer från, ordagrant. Meningarna står under "Källor och citat" på varje emission.
- Två sorters saknade uppgifter
- Ej angivet i källan betyder att vi läst källan och att uppgiften inte står där. Inte undersökt betyder att ingen ännu har letat. Det första är ett belagt tomrum, det andra en lucka i vår egen genomgång, och de visas olika. När källan bara anger en enskild revisor, en privatperson, står det Personvald revisor, namnges inte.
- Beräknad ersättning
- Garantibeloppet gånger den kontanta procentsatsen. Den visas bara när båda talen står i källan, och den är alltid märkt som beräknad. Den lagras aldrig, den räknas fram vid varje bygge.
- När garantin inte användes
- Står det i källan att garanterna inte behövde teckna något skriver sajten "Garantin användes inte", tillsammans med ersättningen. Aldrig som ett kvotmått: en garanti som inte behövdes har ändå kostat bolaget ersättningen.
- Aktörer vars verksamhet tagits över
- När en aktörs verksamhet tagits över av en annan kopplas de ihop i aktörsregistret, med källa. Carnegie förvärvade till exempel i november 2023 Erik Penser Banks affärsområden för förmögenhetsförvaltning och corporate finance samt analystjänsterna Penser Access och Penser Future. Erik Penser Bank finns kvar som bolag, och räknas till Carnegie/Penser bara till och med den 30 november 2023, när Carnegie tog över analysverksamheten. Varje roll behåller ändå namnet som stod i källan.
Vilka garanter som namnges
En garant namnges bara om den är ett värdepappersbolag med tillstånd från Finansinspektionen, eller analyshuset självt inklusive dess koncern. Alla andra visas som kategori och antal: "Externa investerare · 4", "Befintlig ägare", "Befintliga långivare".
Privatpersoners namn lagras aldrig, inte ens i datafilerna. Datamodellen har inget fritt namnfält för garanter: en garant är antingen en hänvisning till en aktör i registret eller en kategori med antal, och bygget stoppas om en namngiven garant inte uppfyller regeln ovan.
Annan betald roll — och skillnaden mot bevisnivån
Analyshuset, eller ett bolag i samma koncern, har haft ett annat uppdrag åt bolaget, till exempel som rådgivare, emissionsinstitut, garant eller Certified Adviser. Uppgiften kommer ur bolagets eget pressmeddelande eller prospekt. Markeringen gäller den affären och ingenting annat. Vad som är belagt om själva bevakningen anger bevisnivån.
Markeringen är ingen bevisnivå och ändrar ingen. Bevisnivån säger vad som är belagt om själva bevakningen, och den begränsas av vad analytikern redovisar. Markeringen gäller en annan affär mellan samma parter, och den bygger på bolagets eget pressmeddelande eller prospekt. Den anger vilken roll, i vilken emission eller period, med länk till källan, och påstår ingenting om bevakningen. Kohorter och utfall räknas exakt som förut.
Markeringen sätts när analyshuset eller ett bolag i samma koncern varit Certified Adviser, mentor, likviditetsgarant, finansiell eller legal rådgivare, emissionsinstitut eller lämnat en fairness opinion. En garanti räknas bara när källan anger en ersättning över noll.
Summor, översikter och kurskurvor för emissioner
Bara bolag där arkivet med pressmeddelanden är genomgånget för aktieemissioner och units räknas i summor och översikter. Där en genomgång är avgränsad gäller den bara meddelanden från och med en avgränsning, och året står vid bolaget; äldre emissioner läggs till i etapper och står då som "inte genomgångna än". Ett bolag med avgränsad genomgång räknas för ett år bara om genomgången omfattar hela året, och i "emission inom 12 månader" bara om den omfattar tiden från första publiceringen. Ett bolag som inte är genomgånget är varken "utan emission" eller med i siffrorna; det är inte undersökt, och antalet genomgångna bolag står bredvid varje summa.
- Tillfört kapital är summan av belopp som källan anger i SEK. Belopp i andra valutor räknas inte om. Typen Övrig emission (vederlags-, apport- och kvittningsemissioner) ingår inte, eftersom den inte nödvändigtvis tillför kontanter; ett aktievederlag för ett förvärv är inte kapitalanskaffning. Antalet emissioner som summan bygger på står alltid bredvid.
- Tillfört per bolag på emissionssidan är summan över hela bolagets genomgångna period, med samma regler som ovan: bara belopp i SEK, utan typen Övrig emission. Bolag med avgränsad genomgång är märkta med år, eftersom äldre emissioner ännu inte är med och summan inte går att jämföra direkt med ett bolag som är genomgånget hela vägen. Med ett årsintervall räknas bara hela år som bolagets genomgång täcker, och bolag som börjar senare än det valda året är märkta.
- Teckningsgrad är tillfört belopp delat med sökt belopp, för emissioner där källan anger båda. Fulltecknad betyder minst 100 %. Riktade emissioner beslutas ofta på ett fast belopp och ligger därför nära 100 % av konstruktion. Tillfört är det belopp källan anger, brutto eller netto.
- Rabatt mot kursen före är teckningskursens avvikelse från sista stängningskurs före utfallsdagen, för riktade aktieemissioner i bolag med kursserie. Det är samma beräkning som markeringarna i kursgrafen på bolagssidan, med samma spärr: en teckningskurs som avviker mer än faktor fem från kursen räknas inte. Företrädesemissioner ingår inte, eftersom kursen sätts veckor före utfallet.
- Tillfört mot börsvärde är tillfört kapital över bolagets genomgångna period delat med börsvärdet per värderingsdagen, där börsvärdet är aktieantalet gånger senaste kurs i SEK. Aktieantalet kommer från samma källa som kursserierna, hämtas för hand och kan ha ändrats vid en emission eller sammanläggning efter hämtningen, så ett enskilt börsvärde kan vara fel. Kvoten ställer kapital som tagits in över flera år mot ett värde i dag och säger inget om utspädning eller om vad pengarna gått till.
- Emission inom 12 månader räknar företrädes-, riktade, noterings- och övriga emissioner från första publiceringen och 365 dagar framåt. Inlösen av teckningsoptioner räknas inte, eftersom den utnyttjar rättigheter som delats ut tidigare. Att en emission kom efter en publicering säger inget om orsaken.
- Rabatt i kursgrafen räknas bara för riktade emissioner av aktier, mot sista stängningskurs före utfallsdagen. Vid en företrädesemission sätts kursen veckor före utfallet, och kursen på utfallsdagen säger då inget om rabatten. Kursserierna är justerade för splittar och sammanläggningar medan teckningskurser står som i källan; skiljer de sig mer än fem gånger ritas ingen kurs och ingen rabatt räknas.
- Kursen kring händelser sätter kursen till 100 vid händelsen och visar medianen över händelserna, mätt var sjunde dag från 91 dagar före till 364 dagar efter, med ett band från den 25:e till den 75:e percentilen. Bara händelser där kursen täcker hela perioden ingår, så att kurvan inte ändrar sig för att urvalet gör det. Det utesluter bolag som avnoterats före periodens slut, och kurvan är därför mer optimistisk än helheten. Bortfallet redovisas uppdelat på skäl, och spridningen bakom medianen efter ett år bredvid den. Företrädes- och riktade emissioner visas var för sig, eftersom villkoren i en företrädesemission offentliggörs veckor före utfallsdagen och kursrörelsen då ligger före dag 0. Kurvorna visar vad som hände och inget om orsak.
Hur bolag kategoriseras per analytiker
Bevisnivån ovan är resultatet av en regel, inte ett fritt val från fall till fall. Två saker avgör den: vad utgivaren som helhet redovisar (taket för vad som över huvud taget får påstås, se ovan), och vad den enskilda publiceringen eller bolagssidan faktiskt säger. Nivån kan bara gå uppåt — en analytiker som redan namngivit en kund nedgraderas aldrig för att en körning råkade se få artiklar, och ett bolag vars enda källa är en märkt artikel stannar aldrig på "Upprepad bevakning" när beviset står i texten.
Vad som räknas som bevakning — och alltså sätter startdatum, innehavsperiod och kursstart — skiljer sig också mellan analytikerna: var och en bevakar i ett eget format, och formatet avgör, inte kategorins namn i sig. Så ser logiken ut hos var och en:
En utgivares identitet kan dessutom ändras under vägen, genom ett förvärv eller en omprofilering, utan att bevakningen av något enskilt bolag påverkas. Materialet redovisar då namnbytet öppet i stället för att tyst byta ut namnet, på samma sätt som ett bevakat bolag som byter namn — se Namnbyten kapar kurshistoriken nedan, som är samma princip fast för det bevakade bolaget i stället för utgivaren.
En analytiker i den här metodiken kan också bestå av flera parallella produktvarumärken under samma ägare och samma bekräftade affärsmodell, i stället för ett enda namn — se Carnegie/Penser uppdragsanalys nedan. Det skiljer sig från flera bolag under en analytiker (Mangold Insight, Impala Nordic): där delar bolagen ett gemensamt analysformat och det enda som varierar är vilket bolag som bevakas, medan Carnegie/Pensers tre varumärken har olika analysformat. Vilket av de två analysformaten (motiverat värdeintervall eller poängsatta kriterier) en publicering följer redovisas per bolag på bolagssidan. Däremot redovisas inte vilket av de tre delade varumärkena — Penser Access, Penser Future, Carnegie Commissioned Research — som just nu bevakar ett visst bolag: ett bolags bevakning kan flytta mellan varumärkena över tid (till exempel från Penser Access till Carnegie Commissioned Research efter förvärvet 2023) utan att det syns i vår data om exakt när, så en sådan etikett skulle bli missvisande snarare än upplysande.
- Analysguiden
- Varje publicering i arkivet är redan filtrerad till Aktiespararnas egen uppdragsanalys-flagga, så samtliga bär en märkning och hamnar på "Märkt som sponsrad" — ingen når "Angiven som kund", eftersom det inte finns någon publik kundlista att peka på. VD-intervjuer räknas aldrig som bevakning, bara analyser gör det. Till skillnad från analytikerna utan bekräftad per-artikel-redovisning krävs ingen artikeltröskel för att tas med i urvalet — en enda uppdragsanalys är redan en bekräftad kundrelation, inte ett mönster som behöver upprepas för att lita på.
- Analyst Group
- Utgivaren pekar aldrig ut vilken publicering eller vilket bolag som är uppdragsgivare, så inget av deras bolag når "Angiven som kund" eller "Märkt som sponsrad" — oavsett hur analytikern själv beskriver samarbetet någon annanstans. Bara publiceringstypen "analys" sätter bevakningsstart; kommentarer, intervjuer och videor listas men räknas inte. Ett bolag med färre än tre analyser, efter dedup på bolag och datum, räknas som enstaka bevakning och ingår inte i urvalet — samma tröskel och samma skäl som hos Kalqyl, se nedan. Analytikerns egen sida "Bolag" är uttryckligen bredare än den betalda bevakningen — den omfattar enligt sajtens egen text även "oberoende analyser" av bolag man inte nödvändigtvis bevakar löpande. Den smalare sidan "Bevakningsbolag", där en dedikerad analytiker är kopplad, motsvarar analytikerns etikett "Aktiv bevakning". Ett bolag där får "Trolig kund, ej bekräftad" i stället för "Upprepad bevakning" — analytikerns egen pekning väger tyngre än ett mönster vi räknat fram, men bekräftar fortfarande inte betalning. Etiketten för om bevakningen pågår används annars bara för att visa nuläget, aldrig för att i sig höja bevisnivån.
- Carlsquare Equity Research
- Varje bolag har en egen, namngiven arkivsida på carlsquare.com — samma mönster som Dagens Börs bolagssidor och Mangolds company-posttyp — så samtliga bolag i urvalet hamnar på "Angiven som kund". Bara analyser i kategorin analysmaterial (den svenska arkivsidans egen taxonomi) räknas som bevakning. Två egenheter är hanterade särskilt: dels publiceringsplatsregeln mot Analysguiden och 2020-avgränsningen (se egna stycken nedan), dels att tre språkversioner (svenska, engelska, tyska) av samma analys kan förekomma i arkivet. Den svenska arkivsidan är primärkälla och räknas i sin helhet; engelska och tyska sidor läses bara för att upptäcka datum som saknas på svenska — sådana hamnar i en granskningsrapport i stället för att gissningsvis räknas in eller slås ihop. Bolaget "Lokotech" förekom som två skilda bolagstermer (norsk- respektive svenskspråkig arkivsida för samma bolag) och är hopslaget efter manuell verifiering.
- Carnegie/Penser uppdragsanalys
- En analytiker, tre varumärken: Penser Access by Carnegie och Penser Future by Carnegie (Erik Penser Banks uppdragsanalys före förvärvet i november 2023), samt Carnegie Commissioned Research, lanserat av Carnegie självt i samband med förvärvet. Varje enskild publicering under alla tre avslutas med en ordagrann, specifik mening — "Detta är en betald analys från Carnegie Investment Bank" — inte en vag "ofta"-friskrivning, så samtliga bolag hamnar direkt på "Angiven som kund". Ingen av varumärkena anger en riktkurs: Penser Access anger i stället ett motiverat värdeintervall och Penser Future fyra poängsatta kriterier — se respektive bolagssida.
- Dagens Börs
- Ett bolag hamnar på "Angiven som kund" så snart det finns i analytikerns egen kundtaxonomi eller har en egen sida bland "Bevakade bolag" — sidan är då källan. Saknas båda kan en enskild intervju ändå höja bolaget till "Märkt som sponsrad", om texten innehåller en otvetydig formulering som "detta är ett betalt samarbete"; vardagliga fraser som "på uppdrag av" räknas inte, för att inte stämpla oskyldiga bolag. Bara intervjuer sätter bevakningsstart — analyser och krönikor listas på bolagssidan men flyttar aldrig datumet.
- Impala Nordic
- Impala namnger sig som uppdragstagare i varje analys och driver en publik kundlista, så samtliga bolag i urvalet hamnar direkt på "Angiven som kund" — det finns ingen mellannivå att falla ned på hos den här analytikern. Fyra analysformat räknas som bevakning (bolagsanalys, teaseranalys, rapportkommentar, bevakningskommentar); poddar, videointervjuer och nyheter listas men flyttar inget startdatum.
- Kalqyl
- Kalqyl kallar hela sitt arkiv "uppdragsanalyser", men ingen enskild analys eller intervju bär en märkning och inget pekar ut vilket bolag som betalat för vad — det som finns står bara i bolagens egna pressmeddelanden, utanför både publiceringen och kalqyl.se. Inget av deras bolag når därför "Angiven som kund" eller "Märkt som sponsrad". Ett bolag som Kalqyl själv listar på "Våra bolag" får i stället "Trolig kund, ej bekräftad" — 7 bolag i urvalet saknas på den listan, bland dem MindArk och Stayble Therapeutics, vars aktier slutat handlas, och de stannar på "Upprepad bevakning". Två publiceringsformat räknas som bevakning och delar samma urvalströskel: analyser (under /analyser) och VD-intervjuer (under /vd-intervjuer, en egen tabell hos Kalqyl) — urvalet kräver minst tre av de två tillsammans per bolag, sedan dubbletter från samma dag rensats bort. Ett bolag under tröskeln tas ändå med om Kalqyl själv listar det på "Våra bolag" just nu — fem bolag (Adverty, AIRA, Briox, Hilbert Group, Savelend) står i urvalet av det skälet med bara en eller två publiceringar.
- Mangold Insight
- Mangold Insight namnger varje bevakat bolag på en egen, bestående sida — samma mönster som Impala Nordic och Västra Hamnen — så samtliga bolag i tjänsten hamnar på "Angiven som kund". Beviset är dubbelt: analytikerns egen sida beskriver affärsmodellen öppet (bolag upphandlar och betalar för analysen direkt, i syfte att öka "kännedom om bolaget" och investerarintresset), och ett konkret, regulatoriskt exempel finns dessutom — en Cision-rättelse om PolarCool, utgiven specifikt för att förtydliga att det rörde en "betald uppdragsanalys". Det är ovanligt starkt för den här nivån: inte bara analytikerns egen produktbeskrivning, utan en extern, marknadsplatsbekräftad korrigering av en enskild publicering. Hela arkivet är uppdragsanalyser — det finns inget separat nyhets- eller krönikeflöde att skilja ut — så varje analys räknas som bevakning.
- Redeye
- Redeyes publiceringar bär en generisk, återanvänd friskrivning om att analyser "ofta" är utförda på uppdrag av bolaget som analyseras — ordet "ofta" kan inte i sig peka ut en enskild publicering, så inget av deras bolag kan nå högre än "Upprepad bevakning". Det gäller även när analytikern internt flaggar en pågående tjänst för ett bolag: en nutida flagga är inte en historisk bekräftelse för den period bevakningen mäts över. Nästan alla publiceringar i urvalet räknas som bevakning; det enda undantaget är en nyhet om att ett bolag sagt upp sin relation till Redeye, som sparas men aldrig räknas som en analys.
- Västra Hamnen Corporate Finance
- Det tydligaste fallet på sajten: Västra Hamnen beskriver själv, öppet, syftet med tjänsten Marknadsfokus — att tjänsten "bidrar till ökad omsättning i aktien genom att öka investerarnas kännedom om bolaget". Varje bevakat bolag har dessutom en egen, bestående sida på vhcorp.se. Samtliga bolag i tjänsten hamnar därför direkt på "Angiven som kund", både pågående och avslutade uppdrag — ett avslutat uppdrag är fortfarande en bekräftad historisk relation, inte en svagare gissning. Inget tröskelvärde för antal analyser behövs, eftersom relationen redan är bekräftad snarare än härledd ur ett bevakningsmönster. Till skillnad från de flesta andra analytikerna redovisar Västra Hamnen själv, genom sin egen webbplatsstruktur, om uppdraget pågår eller är avslutat — det läses om vid varje körning, aldrig ur ett värde som frysts sedan förra gången.
Publiceringsplatsregeln. Carlsquare byggde Analysguiden.se i samarbete med Aktiespararna från 2013 och blev fristående analyshus först 2020. Carlsquare-signerade analyser har publicerats på aktiespararna.se/analysguiden.se även efter 2020 (bekräftat exempel: Zazz Energy, 2022-11-24) — samma analys skulle då kunna räknas en gång under vardera huset i aggregerad statistik. Regeln som gäller är publiceringsplats, inte författare: en analys publicerad på aktiespararna.se/analysguiden.se hör till huset Analysguiden, även när Carlsquare står som avsändare i texten; en analys publicerad på carlsquare.com hör till huset Carlsquare. Det är ett redaktionellt val, inte en självklarhet — författarskapet är detsamma i båda fallen, och en läsare som bryr sig om vem som skrev analysen kan rimligen tycka att den hör hemma hos Carlsquare oavsett var den råkar stå. Vi har valt platsen framför författaren eftersom det är den regel som går att tillämpa mekaniskt och kontrollera i efterhand, utan att gissa vem som "egentligen" låg bakom en given publicering.
2020-avgränsningen. Bara bolag vars bevakning på carlsquare.com inleddes 2020-01-01 eller senare ingår i Carlsquare-huset här. Perioden före 2020 är den period då Carlsquares analysproduktion i praktiken gick ut via Analysguiden, och den historiken hör hemma i det huset i stället — se publiceringsplatsregeln ovan. Gränsen är ett bolagsfilter, inte ett artikelfilter: ett bolag vars bevakning inleddes före 2020 utesluts helt ur Carlsquare-huset, inklusive alla dess analyser från 2020 och framåt. Utgivaren uppger själv 180 bolag bevakade sedan 2013, medan den aktuella bolagslistan på carlsquare.com rymmer omkring 60 bolag — Carlsquare-huset här är alltså klart mindre än utgivarens egen historik antyder, och det är avsiktligt: skillnaden är precis den historik som hör hemma hos Analysguiden. I praktiken har gränsen hittills inte behövt utesluta något bolag — samtliga bolag i carlsquare.com:s egen bolagstaxonomi har sin första analys 2020 eller senare, vilket tyder på att den äldre historiken inte längre är taggad på samma sätt på sajten. Gränsen är ändå kvar i adaptern som en uttalad regel, inte bara en tillfällighet i datat.
Urval
Bevakningen räknas från ett enda publiceringsformat per analytiker — se föregående avsnitt för vilket. Övrigt material hämtas också, men märks separat: det är till största delen allmänt marknadsmaterial och säger inte samma sak.
De övriga publiceringarna listas på bolagssidan, märkta med sin typ, men de flyttar varken startdatum, innehavsperiod eller utfall. Skillnaden är inte kosmetisk: teknisk analys om ett bolag ligger ofta år före den första bevakande publiceringen, och att låta den sätta startdatum hade mätt något annat än det sajten säger sig mäta. Ett bolag som helt saknar det bevakade formatet är undantaget — där får de övriga bära bevakningen, med en anmärkning på bolagssidan om att startdatumet inte är jämförbart.
Ett förbehåll om täckningen: det bevakade formatets arkiv gås igenom i sin helhet hos varje analytiker, medan övriga publiceringar bara fångas när bolagsnamnet står i rubriken eller sidans adress. Listan på en bolagssida är därför fullständig för det bevakade formatet men inte nödvändigtvis för resten. Kolumnen Publiceringar i bolagstabellen visar hela det kopplade materialet och ska läsas som ett golv, inte en fullständig räkning. Sammanfattningen på förstasidan räknar däremot bara det bevakade formatet, eftersom den siffran ska gå att jämföra mellan analytiker.
Urvalet är därmed kurerat och inte algoritmiskt hos någon av analytikerna: vilka bolag som räknas som bevakade avgörs av en manuellt underhållen lista, inte av en tröskel som körs om vid varje hämtning. Det finns ingen automatisk regel som skiljer ett bolag med löpande bevakning från en redaktionell engångsintervju: analytiker intervjuar också stora bolag som Essity, Securitas och Mycronic, oftast vid ett enda tillfälle, och de hör inte hemma här. Gränsdragningen görs för hand och kan diskuteras.
Hos Dagens Börs, vars titlar ibland nämner flera bolag i en och samma tekniska analys, beror följden av en tvetydig rubrik på formatet. En intervju handlar om ett bolag, så en tvetydig rubrik kopplas inte alls utan går till granskning — att gissa vore att knyta en sponsrad intervju till fel namngivet bolag. En teknisk analys handlar ofta om flera: "VIDEO TA-MORGON: AGTIRA K33 VIMAB OBS MYS" är en genomgång av fem bolag, och kopplas till alla fem eftersom formatet ändå aldrig flyttar startdatum eller höjer någon bevisnivå. Hos övriga analytiker med aliasbaserad matchning, som Impala Nordic, går en tvetydig titel alltid till granskning i stället — där finns ingen sekundär kategori att slappna av kravet för.
Artiklar som inte kunnat kopplas till något bolag i urvalet försvinner inte. De hamnar i en rapport som en människa går igenom. Just nu ligger 539 artiklar där, mot 909 bevakningar i urvalet.
Att ett bolag saknas i urvalet betyder alltså inte att det saknar relation till analytikern — bara att vi inte tagit med det. Och att en analytikers taxonomi över kunder inte nämner ett bolag bevisar ingenting om historien: hos Dagens Börs skapades den taxonomin i januari 2026 och innehåller därför bara nuvarande kunder.
Materialfönstret: 10 år
Sajten räknar bara med analyser som är högst 10 år gamla. Gränsen är rullande, inte ett fast årtal: den räknas om vid varje körning som "10 år före dagens datum", i stället för att i praktiken bli 11, 12, 13 år gammal i takt med att åren går.
Ett bolag vars samtliga analyser hamnar utanför fönstret försvinner då ur alla tal på sajten — det räknas inte längre in i medianer, kohorter eller bolagstabeller, och dess egen bolagssida slutar byggas. Det ska ändå inte försvinna i tysthet: 0 bolag är just nu inlästa från respektive analytikers register men saknar en analys inom fönstret.
Inga bolag är just nu uteslutna på grund av materialfönstret.
Utfallstyper — och varför konkurser räknas som −100 %
En tidig version av datamodellen antog att varje bolag har ett instrument och en kursserie. Det antagandet är fel, och det är fel åt ett bestämt håll: bolag som gått i konkurs försvinner ur kursdatabaserna. Utelämnar man dem får man survivorship bias i just den riktning som skönmålar materialet — samtidigt som det är precis de bolagen utfallet handlar om.
Varje bolag har därför en utfallstyp:
- Prissatt
- Normalfallet. Kurs vid första publicering och senaste notering ur kursserien.
- Konkurs eller avnotering utan värde
- Utfallet är −100 % per definition, och startkursen behövs inte: slutvärdet är noll oavsett vad aktien kostade när bevakningen började. Bolaget ingår i alla medianer, medelvärden och kohorter. Påståendet kräver en källa som styrker konkursen, och den länkas på bolagssidan.
- Uppköpt mot kontant ersättning
- Slutvärdet är budet per aktie, inte noll. Kräver både budnivå och källa. Fortsatte aktien att handlas efter att budet fullföljts, och fick de kvarvarande aktieägarna ett annat pris i tvångsinlösen eller på börsen, är slutvärdet i stället sista handelsdagens kurs — det som innehavet gick att sälja för den dag det stängdes. Doro är exemplet: budet 34 kr fullföljdes i januari 2025, men aktien handlades till december samma år och stängde på 40,05 kr, ungefär det pris budgivaren sedan löste in resten för.
- Avnoterat, men inte i konkurs
- Bolagets aktie har slutat handlas medan bolaget finns kvar — antingen för att det självt begärt avnotering, eller för att marknadsplatsen beslutat om den, till exempel när noteringskraven inte längre uppfylls. Vilket av dem det var står i skälet på bolagssidan. Det ser likadant ut som en konkurs i en kursdatabas — instrumentet försvinner ur den i båda fallen — men utfallet är motsatt, och typen finns just för att de två aldrig ska blandas ihop. En avnotering räknas aldrig som −100 %. Finns en kontant ersättning per aktie, eller en kursserie fram till sista handelsdagen, används den. Saknas båda går innehavet inte att prissätta: bolaget står då utanför siffrorna, men redovisas med namn, skäl och källa som nedan. Kräver alltid både en källa till avnoteringsbeslutet och en mening som säger vad som hände.
- Uppköpta och avnoterade bolag utan egen kursserie
- Flera bolag lades till i materialet efter att de redan var uppköpta eller avnoterade — ingen kursserie hann någonsin hämtas innan instrumentet försvann ur kursdatabasen. För de bolagen är startkursen i stället hämtad manuellt ur analytikerns egen rapport från den bevakningsgrundande artikeln. Där ytterligare rapporter mellan start och slut angav en aktuell kurs används de också, som mellanliggande punkter för 1-, 2- och 3-årsutfallet (se nästa avsnitt). Sista kända punkt är alltid en dokumenterad kurs — aldrig ett kontantbud eller en avnoteringskurs framskriven bakåt i tiden, för att undvika facit-i-hand-bias.
- Kunde inte prissättas
- Ingår inte i siffrorna, men redovisas på analytikersidan med namn och skäl, och räknas i en synlig siffra över exkluderade bolag. Summan av inkluderade och exkluderade bolag är alltid det totala antalet — ett test bevakar det.
Jämförelse mellan analytiker
Analytikerna började bevaka olika år: Analyst Group (2017), Redeye (februari 2018), Västra Hamnen Corporate Finance (april 2018), Analysguiden (december 2018), Carnegie/Penser uppdragsanalys (januari 2019), Mangold Insight (juni 2019), Carlsquare Equity Research (juni 2020), Dagens Börs (juni 2020), Kalqyl (februari 2023) och Impala Nordic (april 2023). Eftersom en nedgång tar år att spela ut sig är varje jämförelse som inte tar hänsyn till det missvisande — och missvisande till den yngre analytikerns fördel.
Därför ställs samma fråga vid samma tidpunkt till varje bolag i stället för ett rakt medianutfall över hela historiken: vad stod kursen i exakt 1 år, 2 år och 3 år efter bolagets egen första publicering, oavsett vad den gjort sen dess. Startåret spelar då ingen roll — en analytiker som börjat bevaka nyligen mäts på precis samma villkor som en som gjort det i tio år. Både median och medel redovisas, eftersom medel dras långt från vad som hänt de flesta bolagen av en enda extrem konkurs eller kursraket. Exakt vilken kurs som hämtas vid varje tidpunkt, och när rutan lämnas tom, står under Hur kursen vid 1, 2 och 3 år väljs.
Så räknas avkastning och CAGR
Startkursen är den första noteringen på eller efter den första artikelns publiceringsdag. Riktningen är avsiktlig: en läsare kan inte handla på en kurs som redan passerat, så vi går aldrig bakåt. Föll artikeln på en helg används nästa handelsdag, och avståndet i dagar redovisas.
Förändringen är slutkurs delat med startkurs, minus ett. Slutkursen är den senaste notering vi hämtat. Ingen hänsyn tas till utdelningar, avgifter eller skatt.
CAGR är årlig genomsnittlig förändring: (slutkurs / startkurs) ^ (365,25 / dagar) − 1. Den redovisas inte för perioder kortare än 30 dagar — på kortare perioder blir årsuppräkningen meningslös.
Medelvärdet är det förvalda måttet i tabeller och diagram sedan 2026-09, med medianen alltid utskriven bredvid. Medelvärdet motsvarar att lägga lika stor insats i varje bolag på dess första publiceringsdag och hålla till slutet: ingen ombalansering, inga avgifter, ingen utdelning, ingen växelkurseffekt för bolag noterade i annan valuta. Det är ett sätt att väga ihop utfallen, inte en avkastningsberäkning för en verklig depå. Någon separat portföljsimulering finns inte längre på sajten.
Alla härledda tal räknas fram när sajten byggs. De lagras aldrig som sanning i datafilerna, så att en siffra inte kan bli kvar efter att underlaget ändrats.
Hur kursen vid 1, 2 och 3 år väljs
Måldatumet är bolagets egen första artikeldag plus 365, 730, 1095 dagar — publiceringsdagen, inte dagen för den första kurs vi har, som kan ligga en helg eller en lucka senare. Vilken kurs som hämtas vid måldatumet beror på vad vi faktiskt vet om bolaget, och fallen skiljer sig tillräckligt för att vara värda att skriva ut.
Hela dagar, 365 per år — inte 365,25 som CAGR ovan räknar med. Treårsmärket landar därmed omkring 18 timmar före den faktiska treårsdagen. Valet är medvetet: skillnaden är mindre än en handelsdag och påverkar ett enskilt bolags siffra bara om kursen råkar röra sig kraftigt just det dygnet, medan hela dagar går att räkna efter för hand. CAGR använder 365,25 av motsatt skäl — där multipliceras felet upp över hela innehavsperioden i stället för att gälla en enda avläsningspunkt.
- Bolag med egen kursserie
- Första noteringen på eller efter måldatumet, men högst 14 dagar senare. Samma riktningsregel som för startkursen, och av samma skäl: vi går aldrig bakåt till en kurs som redan passerat. Gränsen finns för luckor: en serie som saknar ett halvår ska inte få halvårets första kurs som "kursen vid ett år", utan ingenting.
- Konkursbolag
- −100 % från konkursdagen, se nedan om måldatum på eller efter stängningen. Före den gäller samma regel som för alla stängda innehav: en kurs om det finns en, annars tomt — vi vet att bolaget gick till noll, inte vad aktien stod i ett år efter analysen. Saknas konkursdatumet helt redovisas inget årsmärke alls, bara slututfallet.
- Bolag med handresearchade kurspunkter
- För uppköpta och avnoterade bolag utan kursserie finns bara de kurser som gick att läsa ur analytikerns egna rapporter — ofta en handfull punkter över flera år. Ligger måldatumet mellan två kända punkter interpoleras priset mellan dem. Interpolationen är geometrisk, inte rak: en kurs som går från 10 till 40 på två år har passerat 20 efter ett år, inte 25, eftersom kurser rör sig multiplikativt. Samma resonemang som ligger bakom CAGR ovan. En researchad startkurs är läst för bevakningens första analys. Faller den analysen ur det rullande tioårsfönstret flyttar första bevakningen några dagar framåt, och kursen gäller då fortfarande som start om den lästes inom två veckor före den nya första publiceringen; bolagssidan skriver ut vilken dag den lästes. Utan den regeln hade Formpipe hos Redeye i oktober 2026 gått från +245 % till −6 % bara för att en analys från 2016 passerade tio år. En kurs läst långt tidigare — Neem's Hill, två år före husets första analys — flyttas inte.
- Måldatum på eller efter att innehavet stängts
- Det slutliga utfallet upprepas. Efter att en aktie slutat handlas finns ingen ny kurs att fråga om — positionen är låst vid det värde den fick. I tabellen syns det som att siffran står still mellan 1, 2 och 3 år, vilket är avsikten och inte ett fel. Stängningsdagen är konkursbeslutet, uppköpet eller sista handelsdagen (fältet outcome_date), inte dagens datum.
- Måldatum före att innehavet stängts
- Då var konkursen eller uppköpet fortfarande framtid, och slututfallet får inte skrivas tillbaka dit. Finns en kurs för dagen — ur kursserien eller interpolerad mellan två handresearchade punkter — används den; annars lämnas rutan tom. Fram till 2026-10 upprepades −100 % även här: Stayble Therapeutics bevakades från 2023-03-31 och gick i konkurs i juni 2026, men stod med −100 % vid 1, 2 och 3 år trots att aktien handlades vid alla tre tidpunkterna. Konkursbolagens instrument försvinner ur kursdatabasen, så för de flesta av dem är rutorna före konkursen i dag tomma snarare än fyllda.
- Måldatum utanför det vi vet
- Tomt. Ligger måldatumet före den första kända punkten, eller finns bara en enda punkt att utgå från, redovisas ingenting. En interpolation kräver två verkliga punkter att gå mellan; en framskrivning mot ett pris som ingen kände till vid tidpunkten — ett uppköpsbud som kom långt senare, till exempel — vore facit i hand och görs aldrig.
Slutkursen för ett prissatt bolag är den senaste noteringen till och med värderingsdagen i sidfoten; punkter efter den räknas inte, så att två byggen för samma dag ger samma tal. Är den senaste noteringen äldre än 7 dagar — för att kurskällans svar vägrats eller för att instrumentet slutat handlas — kallas talet "till senast kända kurs" och bär kursens datum, inte "till idag". Innehavstiden räknas till den dag innehavet faktiskt upphörde — sista handelsdag, likviddag eller konkursdag — när det datumet är belagt, inte till den sista artikeln. Skillnaden är ofta stor: bevakningen upphör regelmässigt långt före avnoteringen, och att räkna till sista artikeln hade kortat innehavstiden med år för flera bolag. Två undantag: en avnotering utan känd ersättning räknas till dagen för den sista kurs vi har, eftersom det är den kursen slutvärdet är; och ett konkursbolag utan belagt konkursdatum får ingen innehavstid och ingen årlig avkastning alls — utfallet är −100 %, men vi vet inte över hur lång tid.
Jämförelse med index
Ett utfall på −12 % säger inte mycket ensamt: var det ett år då marknaden föll 25 % är det ett gott resultat, och var det ett år då den steg 25 % är det ett dåligt. Därför ställs varje utfall, där det går, mot två index över exakt samma period som bolagets egen: samma startdag, samma slutdag. Det ena är OMX Stockholm PI (alla bolag på Nasdaq Stockholms huvudlista), marknaden i stort. Det andra är First North All-Share (alla bolag på Nasdaq First North i Norden (Sverige, Danmark, Finland och Island), i svenska kronor), den marknad flertalet av bolagen faktiskt är noterade på. Båda visas alltid, så att resultatet inte kan flatteras genom att välja det index som råkade gå sämst. Utfallet mot index är en kvot: bolagets värde i förhållande till indexets, minus ett. Bolaget −12 % och index −25 % ger 0,88 / 0,75 − 1 = +17 % mot index. Det svarar på frågan hur mycket mer eller mindre samma insats hade blivit i bolaget än i index. Det absoluta talet står kvar bredvid, och utfallet mot index ersätter det aldrig.
Talet är 0 för ett bolag som följt index exakt, positivt när bolaget slog index, och aldrig lägre än −100 %: ett bolag som förlorat allt står på −100 % mot index oavsett vad index gjort. Det är skälet till att kvoten används och inte skillnaden i procentenheter, som hade gett −180 för ett bolag som förlorat allt under en period då index steg 80 %, ett tal under det en insats kan förlora.
Varje bolag mäts över sin egen period. Det är samma tanke som i jämförelsen mellan analytiker, fast mot marknaden: bolagen börjar bevakas olika år, och marknaden rör sig olika mycket i varje period. Medelvärden och medianer räknas därför över bolagens egna utfall mot index, aldrig som bolagens median i förhållande till indexets median, som vore två tal över två olika perioder. En analytiker som börjat bevaka nyligen och en som gjort det i tio år mäts då mot den marknad var och en faktiskt hade framför sig.
På sajten kallas kvoten relativt index, och den skrivs ibland ut som kronor: −23 % relativt index betyder att 100 kr i bolaget blev 77 kr för varje 100 kr i index. På analytikersidorna står fyra tal per index och tidpunkt: bolagens egen median, indexets median över bolagens perioder, medianen av bolagens utfall relativt index, och andelen som slog indexet, alltså andelen bolag med ett utfall relativt index över noll. Ett bolag som följt indexet exakt slår det inte. Bolagstabellen kan växlas mellan procent och utfall relativt vart och ett av indexen; jämförelsen har ingen egen färg, eftersom färgen är bolagets egen rörelse.
Kursen kring händelser ställer medianen mot båda indexen över samma dagar, också satta till 100 på händelsedagen. Kolumnerna "Relativt" är kursen i förhållande till indexet, räknad för varje händelse och sedan som median. Bara händelser där indexet täcker hela perioden ingår i indexlinjen, och antalet står under diagrammet.
Prisindex, inte totalavkastningsindex. Sajtens kurser är prisavkastning: utdelningar räknas inte (se Så räknas avkastning och CAGR). De jämförs därför med ett prisindex, som inte heller räknar dem. Ett totalavkastningsindex hade gett index ett försprång som inte är marknadens utan utdelningarnas: mätt över de tio åren fram till 2026-10-20 steg OMX Stockholm PI med i snitt 7,9 % om året och motsvarande totalavkastningsindex med 11,1 %, en skillnad på 3,3 procentenheter om året. Båda indexen är prisindex: Nasdaqs egen indextabell märker dem med typen prisavkastning.
Datumen läses som för kursen. Indexets värde vid ett datum är första noteringen på eller efter datumet, högst 14 dagar senare; ligger ingen notering så nära görs ingen jämförelse, i stället för att mäta en annan period. Ett utfall som stängts — uppköp, avnotering eller konkurs med känt datum — mäts mot index fram till stängningsdagen. Ett konkursbolag utan konkursdatum får ingen jämförelse: vi vet att det gick till noll men inte när, så det finns ingen period att mäta index över. Vid 1, 2 och 3 år mäts index till den dag bolagets kurs faktiskt hämtades, så att bolag och index står på samma grund även när de två noteringarna hamnar på olika sidor av en helg.
Källa och färskhet. OMX Stockholm PI hämtas från samma kurskälla som bolagens kurser, som tio års dagsdata. First North All-Share hämtas från Nasdaq via St. Louis Fed:s tjänst FRED (serien NASDAQFIRSTNORTHSEK), också som dagsdata. Båda uppdateras varje natt och råsvaret arkiveras. Serierna som finns här täcker 2016-10-20 till 2026-10-26. Samma klipp vid senaste stängda börsdag gäller som för bolagen, så ett bygge ger samma tal oavsett när på dagen det körs. FRED ligger ofta en handelsdag efter: ligger ett bolags slutdatum efter indexets sista notering, med högst 5 dagar, mäts indexet till sin sista notering i stället för att jämförelsen uteblir. Är ett index äldre än aktierna det jämförs med stoppas bygget av datakontrollen, hellre än att publicera ett utfall mot ett gammalt index. Ändras en källas historik bakåt i mer än en handfull dagar vägras svaret och gårdagens fil behålls.
Vad jämförelsen inte är. Den säger vad marknaden som helhet gjorde under samma period, inte vad liknande mikrobolag utan sådan bevakning gjorde — det är fortfarande en jämförelsegrupp som saknas, se Kända svagheter. Tre begränsningar till:
- OMX Stockholm PI täcker bara Nasdaq Stockholms huvudlista. Merparten av bolagen i materialet är noterade på First North, Spotlight eller NGM och ingår inte i det indexet, och inget av de två indexen täcker Spotlight eller NGM. First North All-Share är det närmaste småbolagsindex vi funnit med dagsdata i svenska kronor, men det omfattar alla Nasdaqs First North-marknader i Norden, inte bara den svenska, och är inte ett index över just de bolag som bevakats här.
- Ett index byter ut bolag som avnoteras eller köps upp, medan sajten behåller dem med deras slututfall. Sajten är alltså hårdare mot sig själv än indexet är mot sitt eget urval.
- Bolag noterade i annan valuta (norska, danska och finska bolag, med flera) jämförs i procent med indexen i svenska kronor, utan växelkurseffekt på bolagssidan.
Kohorter
Bolagen grupperas efter vilket år bevakningen började, i tvåårsintervall. Det är sajtens viktigaste uppdelning, eftersom ett utfall behöver tid för att spela ut sig. En kohort som började bevakas för ett år sedan har helt enkelt inte hunnit lika långt som en som började för sex år sedan, och en sammanställning som bara täcker de senaste åren ser därför systematiskt mildare ut än verkligheten.
Kända svagheter
- Namnbyten kapar kurshistoriken
- Ett bolag som bytt namn får ofta ett nytt instrument i kursdatabasen vars historik börjar vid namnbytet, inte vid noteringen. Då saknas kursen för den första delen av bevakningen. Bolaget räknas ändå med — att utesluta det vore att sålla bort just de svåraste fallen — men luckan mäts i fältet price_gap_days, och varje lucka över 30 dagar visas i gränssnittet med förklaringen att nedgången underskattas.
- Sedan 2026-10 försöker pipelinen fylla luckan bakåt från Yahoo Finance, som för historiken vidare under samma symbol när kortnamnet byts. Symbolen slås upp på ISIN, aldrig på namn, och kompletteringen godtas bara om kvoten mellan den ordinarie kurskällans och Yahoos stängningskurs är 1 på de första handelsdagarna båda källorna täcker (median inom 1 %, minst fyra av fem dagar inom 2 %). Bara dagar före den ordinarie seriens första dag tas från Yahoo — den ordinarie källan gäller överallt där den finns. Förbehållet är justeringskonventionen: Yahoos kurser är splitjusterade men inte, som den ordinarie källans, justerade för företrädesemissioner. En emission inom överlappet ger en konstant kvot skild från 1 och försöket avvisas; en emission före den ordinarie seriens start syns inte, och de kompletterade kurserna är då orörda historiska stängningskurser, på samma sätt som ett handsatt startpris ur en analytikerrapport. Varje försök, godtaget eller avvisat, sparas med sitt skäl, och bolagssidans källruta redovisar symbol, antal dagar och kvoten.
- Ibland går det åt andra hållet: den ordinarie kurskällan slutar uppdatera instrumentet vid bytet, trots att aktien handlas vidare. Då fortsätts serien framåt från Yahoo Finance. Här finns inga gemensamma handelsdagar att jämföra på — Yahoo tar vid just där den ordinarie källan slutar — så fortsättningen görs bara för instrument som lagts in för hand, med skäl och källa. Dessutom kontrolleras automatiskt att Yahoo anger samma symbol vid sökning på ISIN, att valutan är densamma, att glappet mellan källorna är högst tio dagar och att kursen inte hoppar mer än 20 % i skarven. Den ordinarie källan gäller överallt där den finns, och källrutan redovisar fortsättningen.
- Överlevnadsbias åt andra hållet
- Ett bolag som avnoterats helt kan sakna en kursserie i kursdatabasen — och gjorde tidigare det i sammanställningen rätt och slätt, oavsett hur handeln faktiskt gått. Sedan 2026-09 har 73 av 909 bevakningar en manuellt research-hämtad start- eller exitkurs där ingen kursserie fanns (se föregående avsnitt), vilket har flyttat in de flesta av dem i siffrorna; 848 bevakningar ingår i dag och 61 står utanför. Kvarvarande exkludering beror i dag nästan alltid på att ingen tillförlitlig källa till kursen gick att hitta alls — inte på att avnoteringen i sig utesluter bolaget. Eftersom avnotering nästan alltid följer på en kursnedgång, och de manuellt hämtade siffrorna är en övre gräns på vad ett innehav var värt (se ovan), är riktningen på den kvarvarande snedvridningen densamma som förut: sammanställningen är fortfarande snarare för mild än för hård.
- Splitjusteringar
-
Serierna är splitjusterade, vilket är rätt för att jämföra över tid, men gör att startkursen för ett bolag med flera omvända splittar kan se orimligt hög ut. I enstaka fall kan en sammanläggning vara ojusterad och ge ett kraftigt missvisande utfall åt andra hållet. Sådana fall flaggas på bolagssidan i stället för att tystas.
För bolag med handresearchad startkurs finns ingen leverantör som justerar åt oss — kursen är läst ur en rapport skriven innan splitten ägde rum. Fyra bolag har därför en startkurs som räknats om för hand, var och en med beslutet och avstämningsdagen dokumenterade på bolagssidan: Fortnox (uppdelning 10:1), Bergs Timber (sammanläggning 1:10), ChromoGenics (1:100) och ProstaLund (1:40).
- Emissionsjusteringar — därför kan din mäklare visa en annan startkurs
-
Kursleverantören räknar också om historiska kurser efter företrädesemissioner, inte bara efter splittar. Det är rätt för frågan sajten ställer — vad ett innehav faktiskt utvecklats till för den som ägt aktien genom emissionerna — men det betyder att startkursen här kan skilja sig från den råa kursen samma dag.
Skillnaden kan vara stor för bolag som gjort flera utspädande emissioner. I en kontroll mot en oberoende kurskälla 2026-09-21 var vår startkurs för Biosergen 23,70 kr mot 76,74 kr i rå notering samma dag, för Windon Energy 3,40 mot 6,14 och för Gigasun 5,53 mot 6,05. Slutkurserna stämde exakt i samtliga fall — avvikelsen finns bara bakåt, vilket är signaturen för just en sådan omräkning.
Kursleverantörens omräkning är inte alltid rätt. En jämförelse av samtliga instrument mot en andra kurskälla i oktober 2026 visade att unitemissioner ofta räknats om som om varje unit vore en enda ny aktie till hela unitpriset — då höjs historiken i stället för att sänkas — och att en del emissioner och avknoppningar inte räknats om alls. Vi rättar därför 74 instrument för hand: historiken före varje sådan händelse räknas om med emissionens teoretiska kurs efter emissionen delad med sista kurs med rätt, eller med Skatteverkets fördelning av omkostnadsbeloppet vid en avknoppning. Ligger teckningskursen över börskursen saknar rätten värde och ingen omräkning görs. Varje rättelse står med villkor, faktor och källa på bolagssidan. Felet drog nästan alltid åt samma håll: bolag med stora emissioner såg ut att ha gått sämre än de gjort.
Ser du ett annat historiskt pris i en kursgraf hos en bank eller mäklare är det alltså troligen den råa noteringen du ser, inte ett fel i någotdera talet. Utfallet i procent blir däremot missvisande om en rå startkurs jämförs med en justerad slutkurs.
Riktningen skiljer sig åt och är lätt att få om bakfoten. Vid en uppdelning blir en aktie flera, så den gamla kursen ska divideras; vid en sammanläggning blir flera aktier en, så den ska multipliceras. Fortnox är det enda av de fyra som är en uppdelning: ojusterat hade ett innehav som tredubblades sett ut som en förlust på 69 procent, medan de tre andra hade överdrivit uppgången kraftigt åt andra hållet.
Att en historisk kurs ser hög ut är i sig inget bevis för trasig data — korrekt splitjustering ser precis så ut. Ett bolag uteslöts länge på just den felläsningen innan felet upptäcktes.
- Valuta
- Bolag noterade i Oslo redovisas i NOK. Avkastningen är räknad i noteringsvalutan och innehåller ingen växelkurseffekt. Konsekvensen är att ett bolag vars startkurs och slutpris är angivna i olika valutor lämnas utan utfall, även när båda talen är kända — ett bolag som redovisade i euro men köptes upp mot kronor, till exempel. Att räkna över valutagränsen hade smugit in en växelkurseffekt i en siffra som utger sig för att mäta aktiens utveckling. Skälet skrivs ut på bolagssidan.
- Bevakningsstatus speglar bara nuläget
- Analyst Group, Carnegie/Penser uppdragsanalys, Mangold Insight och Västra Hamnen Corporate Finance är de enda analytikerna som märker ut om bevakningen pågår. Fältet duger för att skilja ut de bolag som fortfarande bevakas, men historik går inte att härleda ur det: ett bolag som bevakades 2019–2022 och sedan släpptes ligger i dag som "ej bevakning", oskiljbart från ett bolag som aldrig bevakats. Antal publiceringar över tid är den pålitliga indikatorn — samma slutsats som för Dagens Börs kundtaxonomi, som bara innehåller nuvarande kunder.
- Instrumentmatchningen är avsiktligt sträng
- Bolag kopplas till ett instrument bara när namnet matchar början av källans egen identifierare för instrumentet. En lösare matchning gav i test JS Security → Tempest Security och TerraNet → Terranor Group. Att tillskriva ett namngivet bolag ett annat bolags kursutveckling är den allvarligaste feltypen sajten kan producera: siffran ser rimlig ut, går att spåra, och är fel. Uteblivna träffar är billigare — de blir bolag utan utfall, redovisade med skäl.
- Urvalet är kurerat
- Gränsen mellan löpande bevakning och redaktionell engångsintervju dras för hand. Ett annat urval hade gett andra siffror. Varje bolag som valts bort redovisas därför med namn och skäl, och antalet publiceringar som inte kunnat kopplas står utskrivet på varje analytikersida — gränsdragningen går att ifrågasätta utan att man behöver ta vårt ord för hur den dragits.
- Jämförelsegruppen saknas fortfarande
- Det här är projektets största kvarvarande brist. Utan ett urval av liknande Spotlight- och First North-mikrobolag utan sådan bevakning, med samma startdatum, kan sajten visa korrelation men aldrig säga något om orsak. Platsen är reserverad i datamodellen — en avsändare av typen control_group med syntetiska bevakningsdatum — men den är inte fylld. Jämförelsen mot index (se Jämförelse med index) ersätter inte en jämförelsegrupp: den visar vad marknaden gjorde, inte vad bolag av samma slag gjorde utan bevakning.
- Sponsringsmärkning finns inte alltid
- En artikel utan märkning kan ändå vara beställd. Vi kan bara redovisa vad som står i texten.
Korrelation är inte kausalitet
Detta är det viktigaste förbehållet på hela sajten, och det gäller varje siffra här.
Materialet visar ett samband: aktiekurserna i bolag som bevakats av dessa sajter har i median utvecklats svagt. Det visar inte att bevakningen orsakade utvecklingen, och sajten påstår inte det.
Analytiker skriver om små, tidiga och kapitalintensiva bolag — förhoppningsbolag, utvecklings- bolag, bolag som återkommande behöver ta in nytt kapital. Det är en bolagskategori med hög andel förlorare oavsett vem som skriver om dem. En stor del av det utfall som syns här är sannolikt en egenskap hos kategorin, inte hos bevakningen.
För att isolera en effekt av bevakningen skulle det krävas en jämförelsegrupp: liknande mikrobolag, på samma marknadsplatser, under samma period, utan sådan bevakning. Någon sådan jämförelsegrupp finns inte i det här materialet — platsen finns i datamodellen, men den är tom. Jämförelsen mot index visar hur bolagen gått i förhållande till marknaden i stort, men inte i förhållande till bolag av samma slag. Utan en jämförelsegrupp går effekten inte att skilja från kategorin i sig, och den som läser siffrorna som ett mått på bevakningens skadlighet läser in mer än vad de bär.
Vad materialet däremot kan användas till: en läsare som får en VD-intervju presenterad för sig kan se hur det gått för de tidigare bolagen i samma format hos samma avsändare. Det är en upplysning som annars inte är tillgänglig, och den kräver inget orsakssamband för att vara relevant.
Rätta ett fel
Fel i materialet rättas, och rättelser är välkomna oavsett vem de kommer från — bolag, analytiker eller läsare.
Skriv till info@betalanalysgranskaren.se med länk till den sida uppgiften står på och en beskrivning av vad som är fel. Är det ett faktafel om ett bolag, ange gärna en källa. Är det bevisnivån som är fel — till exempel att ett bolag är märkt som bevakat men aldrig haft någon relation till analytikern, eller tvärtom — behöver vi veta vad som talar för det.
Rättelser görs i det underliggande datat, inte genom att texten skrivs om. En korrigerad uppgift slår därför igenom överallt där den förekommer — i tabellen, i grafen och i medianen — och inte bara på den sida där felet påpekades.